Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Den elektriska glödlampan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi satte först till våra egna pengar; sedan fick vi
det mesta på kredit. Men snart bildades ju ett
bolag, och då fick vi pengar till kraftstationen.
Jag räknade ut, var den borde ligga, men det
var svårt att få tomter just där. Vi fick ge
30,000 pund för två gamla byggnader vid Pearl
Street. Vi hade trångt om utrymme, och vi ville
ha mycket elektrisk kraft. Det var ingenting
annat att göra än att skaffa maskiner, som gingo
med högtryck; men det fanns inga sådana
maskiner. Jag behövde en maskin på 150 hästkrafter,
som kunde svänga runt 350 gånger i minuten.
De maskinbyggare, som jag bad hjälpa mig med
den saken, svarade: »Det är omöjligt», men det
trodde inte jag. Äntligen träffade jag på en
maskinbyggare, som var litet mera medgörlig, och
jag sade till honom: »Mr Porter, jag behöver
en maskin på 150 hästkrafter, som kan svänga
runt 700 gånger i minuten.» Han stod där och
stakade sig en liten stund; men till sist lovade han
att göra en sådan maskin, om jag kunde betala
vad han ville ha. Jag tror han begärde 840 pund.
Emellertid lyckades han, och han sände maskinen
ut till Menlo Park. Vi satte upp den i den gamla
verkstaden, och då blev det ett liv, må ni tro.
Vi fick maskinen att svänga runt 700 gånger i
minuten, men då var det en fart, så att jorden
skalv och husen skakade. Vi fick nöja oss med
350 svängar i minuten, vilket ju också var
tillräckligt. Vi beställde sex sådana maskiner; sedan
var det ett drygt arbete för mig att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
