Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Den elektriska glödlampan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dynamomaskiner och sätta dem i samband med de stora
maskinerna.
Under det att allt det arbetet utfördes i
verkstäderna, hade vi gräft diken och lagt ned
rörledningar i hela distriktet. Jag brukade ibland
sova på en stapel järnrör invid kraftstationen,
och jag övervakade själv varje detalj av arbetet.
Det fanns ingen annan, som kunde leda det.
Sedan hade vi ett fasligt jobb, innan maskinerna
kom i gång och allt gick som det skulle. Äntligen
— den 4 september 1882 — var allt klart. Det
var en minnesvärd kväll: då släpptes den
elektriska strömmen för första gången in i de stora
ledningsrören, och den regelbundna elektriska
belysningen kom i gång. Sedan gick allt lugnt och
jämnt i åtta år; på hela den tiden strejkade
maskinerna bara en enda gång.»
Den första offentliga byggnad, som upplystes
med glödlampor, var New-York Heralds byrå,
där en fullständig ledning insattes. Då denna
tidnings redaktion skickade ut ett segelfartyg,
Jeanette, för att finna Nordpolen, var båten
försedd med elektrisk belysning. Den första kyrka,
som fick elektrisk belysning, var City Temple i
London, och den första teater, där den nya
belysningen blev använd, var Bijou i Boston. Den
upplystes med 650 glödlampor, som gåvo
tillräckligt med ljus åt både salongen och scenen, så att
intet rampljus behövdes. Det första hotell, som
fick elektrisk belysning, var ett amerikanskt
hotell uppe bland bergen, beläget 3,500 fot över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
