Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörren och lyssnade. Sedan satte han sig vid kaminen och
började tala.
”Jag hade nog legat där än”, sade han med låg röst, ”om
det inte hänt något. Det var i natt, nu i natt. Hur länge jag
sovit vet jag inte, men jag vaknade alldeles tvärt, med en
otäck känsla av att någon mer än jag fanns i kåtan. Du
förstår, man blir så underlig när man ligger och ältar sina egna
tankar i en sovsäck i fyra dygn. Jag sade mig att det var
omöjligt. Ingen kunde komma in till mig. Och ändå kände
jag ett märkvärdigt psykiskt tryck från någon annan varelse
i min närhet. Du vet att jag varken är spökrädd eller
mörkrädd. Det var nedrigt otäckt. Kallsvetten dröp av mig. Jag
låg alldeles stilla och spände hörseln men hörde inget annat
än stormen. Jag sade mig själv att det måste vara inbillning.
Jag hade haft flera förut. Innan jag hittade kåtan tyckte jag
att jag åkte om någon ute i snöstormen.”
Gerell tände cigarren som slocknat och drog några bloss.
Sedan fortsatte han ännu tystare.
”Jag försökte somna igen. Det gick inte. Någon eller något
fanns i min närhet. Det tryckte på sovsäcken. Jag måste ha
klarhet i vad det var. Jag körde upp huvudet ur säcken och
drog snabbt eld på en tändsticka. Det fanns naturligtvis inte
ett liv i kåtan. Och inte ett levande ljud utom stormens.
Stickan slocknade. Jag skulle just krypa ner i säcken igen, när
jag hörde något som fick mig att lyssna. Genom mörkret
hörde jag alldeles tydligt ett ljud, som inte hade något
samband med stormens. De ljuden kunde jag tillräckligt. Nej, det
här var något annat. Och vet du vad det var? Någon höll på
att riva hål på kåtan.
Jag låg tyst en lång stund för att få grepp om varifrån
ljudet kom, men det var omöjligt att avgöra där jag låg. Jag
halade mig sakta upp ur säcken och började krypa omkring
i snön längs kåtväggen. Ljudet kom rätt högt upp, ungefär
vid min brösthöjd. Jag kunde inte bli klok på vad eller vem
det var. Någon rev och krafsade i jordtäckningen utanför.
Någon lapp kunde det inte vara, för han visste väl åt vilket
väderstreck kåtdörren låg. Det måste vara något djur. Först
gissade jag på varg, men det var omöjligt. Vad skulle han
uppe vid Abisko jaur att göra? Här finns inga renar. Det vet
7 — Malm 1
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
