Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Några dagar senare reste Gerell till Narvik. Därifrån kom
brev till Hjort och Algren med underrättelse om att Gerell
inte tänkte komma tillbaka. Han skrev att han ville
förverkliga en gammal dröm om att resa till Brasilien, och skulle
han där råka bli uppäten av de kannibaliska botokuderna
vore det bra att han i så fall blev till nytta för någon. Han
uppmanade Algren att akta sig för fjällen.
Hjort gormade över Gerells oförmodade avresa och sökte få
ur Algren, om denne visste något om orsaken. När Algren
varken kunde eller ville ge besked slängde Hjort ur sig några
kraftord om ”rika galningar som har hela världen till sitt
dårhus”.
Var det lätt för Algren att undvika att avslöja något för
Hjort om Gerell, så ställde det sig däremot svårare att spela
ovetande när Dygdiga Hansson längre fram på vårsidan talade
om att ett par karlar från Tjugosjuans lag hade hittat en
rallare uppåt Abiskoj?ur, dit de gått för att snara ripor. Men
vilddjuren hade släpat omkring med bitarna av honom, så
det fanns ingen möjlighet att ta reda på vem det varit.
Algren hade svårt att komma ifrån tankarna på den
ensamme mannen där uppe, och ofta vaknade han om nätterna och
tyckte sig bli skjuten i bröstet. Hans nerver råkade i olag igen.
Ju längre det led mot sommaren, desto svårare hemsöktes
han av sömnlöshet. Han kunde ligga fullt vaken flera nätter i
rad, och när han då steg upp om morgnarna kände han
liksom ett järnband kring pannan och en bly klump inne i
huvudet.
Under de första dagarna i juni nådde hans oro höjdpunk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
