Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hej, gossar, nu tar vi tjugoett!” ropade han och slängde i
sig ett glas konjak. Alla hojtade glatt till svar, glasen
klingade och stolarna skrapade ännu närmare.
”Vem vill hålla?” frågade Langamisse för att visa sin
opartiskhet och höll ut korten.
”Det får du själv, Langamisse!” röt en röst ur töcknet, och
strax efter stack Dygdiga Hanssons ursinniga röda ansikte
fram där rösten hörts. Samtidigt hördes den gälla
kvinnorösten skrika: ”Då ska jag med!”, och som buren av osynliga
händer placerades Maja mitt på bordet.
Langamisse gav och lade en femtilapp på bordet framför
sig. Den gick ögonblickligen. En ny femtilapp och en till —
likadant. Men nästa avlade av sig bra. Inom några minuter låg
en hög sedlar framför Langamisse. Det blev en viss
spänning, när Langamisse gav på nytt. Ansiktena kröp med ett
hungrigt uttryck fram ur töcknet mot sedlarna.
Langamisse blandade och gav.
”Tjugoett!” satte Maja i så fort hon fått se korten. Hon
kastade sig handlöst över sedelhögen så glasen välte och
flaskorna rullade ner på golvet. Hon hickade av förtjusning
där hon låg över sedelhögen, tills Hansson skrapade ihop
både henne och sedlarna och bar bort dem mot britsarna.
Rallarna hurrade.
Langamisse kunde sin konst. Utan att röra en min tog han
upp skinnpungen ur byxfickan, vecklade upp några
hundralappar och strök ut dem på bordsskivan med handen så att
alla skulle se vad det var för slags sedlar.
När han blandat korten tog han sig en pris ur snusdosan
och putsade näsan omsorgsfullt med den storrutiga näsduken,
som alla satt och glodde på och som följde honom på alla
spelpartier.
”Nu tar vi polacken!” kommenderade han. ”Ingen
omgivning! Femti kronor sats!” upplyste han leende.
Fyra ansikten blev borta i röken, men resten lutade sig
fram över bordet ännu hetare och rödare. Sedlarna satsades
under mystiskt prassel och sköts ihop i en hög, som
Langar-nisse med hänsyn till dess värde och fjädrande egenskaper
ansåg det bäst att hålla kvar med en ouppdragen
konjaksbutelj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
