Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cn ingalunda obetydlig ställning i Berget. Var han kom åt
predikade han den rent negativa läran, hatet, den
fruktbaraste, ytligaste och bekvämaste av alla läror i denna besynnerliga
värld.
Nu satt översteprästen Lang i kretsen av sina trogna och
mojade sig. Föreningens spetsar var nästan mangrant samlade.
Man väntade bara på Dygdiga Hansson, som brukade bevista
föreningens sammanträden mer för den obligatoriska
sup-ningens skull än för bekännelsetrohet mot föreningens
teorier. Ett härskri höjdes när han blev synlig i dörröppningen,
men det tystnade tvärt när man upptäckte att han hade en
främling med sig, en blond yngling av medellängd.
Snöklockan såg fientligt på nykomlingen.
”Här har ni en ny sardindosa!” sade Dygdiga Hansson och
pekade på ynglingen. ”Erik Bjarne — han ska börja i smedjan
på Berget i morgon. Han hör till oss. Genera er inte, gossar!
Sätt dig, smedhalva!” sade han, vänd till Bjarne, och drog
fram en stol till bordet.
Det drog en snabb, röd sky över smedens ansikte vid
presentationen, men han satte sig.
”Vad dricker ni, småttingar?” frågade Hansson.
”Kaffe”, svarade Lang och flinade till.
Hansson lyfte på locket på kaffepannen och fnös
föraktligt.
”Hulda!” skrek han och knackade i bordet.
En fet kvinnogestalt med blaskiga ögon, mörkt hår och
rött klänningsliv sjaskade i tofflor in genom dörren och fram
till bordet.
”Två kaffe!” kommenderade Hansson och nöp henne
kär-vänligt i benet. ”Av det starkaste”, tilläde han förklarande.
”Vi får inte”, svarade Hulda och försökte se
förtroendeingivande ut.
”Kyss mej!” sade Hansson. ”Det ska vi bli två om”, tilläde
han och följde efter henne när hon sjaskade ut igen.
Föreningen sade inte ett ord. Alla var upptagna av att se
på ynglingen, som hjälplös såg sig omkring efter beskyddaren.
”Hur gammal är ni?” bröt Lang tystnaden.
2 — Berget
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
