Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dystra betraktelser så att han inte märkte något av den yttre
världen förrän han väcktes av bullrande applåder.
Lang viftade belåtet med handen till svar. Med en sista
önskan att fan snart måtte ta Berget avslutade han sitt
inlägg. På ordförandens fråga om någon mer ville yttra sig
kom ett rungande nej. Mötet förklarades avslutat under
beslut att diskussionen skulle utgöra svar på frågan om Bergets
utsträckta skyldigheter mot arbetarna och kommunen.
När Bjarne följde folkströmmen neråt backen rök Lang
på honom med ett förtjust utrop.
”Nej, äntligen! Var har du hållit hus? Jag har sökt dig
överallt!” sade Lang, ännu upprymd av åhörarnas bifall, och
stack armen under Bjarnes.
Bjarne kom sig inte för att dra sig undan. Återigen kände
han den mystiska kraften som utströmmade från Lang, när
man kom i hans närhet.
”Jag har hållit mig hemma”, upplyste Bjarne.
”Vart i Herrans namn tog du vägen uppe i Berget?” högg
Lang i, säker på att Bjarne annars skulle göra samma fråga.
”Jag letade hela spåret igenom ända bort mot galleriet utan
att få tag i dig.”
”Jag kom fel. Kom till stora sänket”, sade Bjarne och
försökte erinra sig alla omständigheterna för att möjligen
ursäkta Lang. Han kanske rent av gjort Lang orätt. Men varför
frågade inte Lang var Bjarne gjort av dynamiten? Det var
misstänkt.
Liksom om Lang anat hans tankar böjde han sig närmare
intill Bjarne och sade: ”Ja, tur att det gick som det gick.”
”Vilket?” frågade Bjarne.
”Var gjorde du av ditt paket?”
Då Bjarne inte svarade släppte Lang hans arm för att
snyta sig. I detsamma var det som om den magiska strömmen
mellan dem blivit bruten, men det kanske också kom sig av
Langs hånfulla ord.
”Du kanske har gömt det för eget behov?” sade han.
”Vad menar du?” tog Bjarne i hårt. Han kände sin
moraliska kraft återvända på en gång.
”Äh, ingenting”, föll Lang genast undan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
