Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dörren öppnades långsamt, och Lang smög sig in. Han
verkade ännu förskrämdare och ynkligare än sist de råkades,
och Bjarne skämdes redan över att han inte kunde hjälpa
honom.
”Vad är det”, frågade Bjarne, när Lang stod stilla vid
dörren utan att yttra ett ord. Bjarne vände lampan så att ljuset
skulle falla starkare på Lang genom den trasiga kupan, men
ljuset nådde inte helt upp till tapparens ansikte. Det skar av
honom vid halstrakten, lämnade huvudet i halvljus, något
som gav Bjarne ett högst ruskigt och obehagligt intryck.
Langs höga, smala panna fick något gulgrått över sig, något
av gammal dödskalle.
”Varför säger du inte något? Har du tappat talförmågan?”
frågade Bjarne.
Ett hungrigt, hemskt leende flämtade till över tapparens
ansikte. Han vände sakta på huvudet och sökte med blicken
genom kyffet. Så tog han stilla ett par steg framåt mot Bjarne.
”1 natt sker det”, viskade han.
”Sker? Vilket?” frågade Bjarne. Han blev ond över att
han också viskat, och därför höjde han rösten.
”Vad är det som ska ske?” sade han.
Lang log hemlighetsfullt.
”Stordådet”, sade han sakta. Sedan kom det snabbare,
nervösare. ”Vi har hungrat nog. Berget har fått pengar i dag.
Massor. Vi träffas vid norra viadukten klockan två.”
Bjarne kom sig inte för att svara. Hans första tanke var att
Lang blivit galen, hans andra att han hört fel, och hans tredje
att köra ut karlen. Men innan han hunnit sätta det i verket
hade Lang vänt och utan vidare slunkit ut genom dörren lika
stilla som han kommit.
Bjarne tog sig åt huvudet. Var det en hallucination eller
var det verkligen Lang? Stordådet — klockan två — norra
viadukten. Han måtte ha drömt.
Men när Bjarne såg ut genom fönstret upptäckte han en
otydlig figur, som smög sig bakom rucklet på andra sidan. När
figuren passerade lyktan förstod Bjarne att det var Lang.
Han har således ändå varit här, tänkte Bjarne. Stordådet!
Jaså, man tordes inte göra storverket utan honom? Eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
