Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Febrilt jäktade man med arbetet på Bergets kontor.
Beställningarna strömmade in. Likt fjällens vårfloder
störtade de ner över Berget med post eller telegram. Världen
levde som om den blivit fullständigt galen. Den skrek och
ropade: järn! järn! Det brusade och bullrade runt jorden; det
pep i telegraftrådarna och susade i kablarna under havet;
miljoners miljoner maskiner snurrade och visslade;
Grottekvarnen malde blod mellan sina tunga stenar; tusental efter
tusental människoliv skyfflades in i industrins offerugn och
krossades mellan ånghammare, sågtänder, drivhjul, remmar
och djävulska redskap, där civilisationen smiddes ihop och
tiden göddes fet, redskap mot vilka Infernots mest sinnrika
plågomedel var rena struntsaker och tortyrkamramas bästa
uppsättning för helgdagsbruk en snickarlåda för barnungar.
Här göts och smiddes redskap att störta Gud, kejsare, kungar
och troner, att spränga riken och världar, människor och
fästningar. Jorden larmade. Verkstädernas monoliter spydde
rök och eldsprutade berg så att himlen förmörkades, och när
aftonsolen lyste omkring dem liknade de jättar i en
världsbrand. Moder jord darrade dagar och nätter av ständigt mer
och mer jäktande kolvslag. Hon skälvde som en
barnsängs-kvinna, inför det obegripliga, oerhörda, oundvikliga, som hon
måste föda, medan förstörelsens konstrikaste maskiner
samlades i lönndom som förborgade skatter. Järn! Järn! steg
ropet från pol till pol, ett rop av hunger, som måste mättas
till vilket pris som helst.
Nu hade Berget arbete. Tåg efter tåg rullade bort genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
