- Project Runeberg -  Malm / 2. Bergets sång /
186

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man visade honom på ett hus vid sidan. Han kunde inte
minnas att han sett det förut. Han öppnade den islupna
dörren och steg in. Ingen människa fanns därinne. Men två
oerhörda drivhjul gick runt alldeles ljudlöst på var sin sida om
något, som liknade stora tuggapparater och som rörde sig
fram och tillbaka med ett svagt, vällustigt smackande. Knappt
en darrning märktes, bara hjulens svindlande, tysta fart. De
hade så brått, så brått. På sidan gungade en bred rem, och
uppe i taket låg järntraverserna beredda.

Lang ryste till. Det var det förfärligaste han sett. Vad var
detta för slags nytt vidunder? Det liknade en djävulsk
tortyrkammare för jättar, och det evinnerliga smackandet lät som
om vidundret slickat sig om munnen. Lang riktigt krympte
ihop.

Krasch! lät det utanför. En skräll, ett bedövande dån, ett
ras, några sekunders helvetesbuller, medan tuggapparatens
käftar skakade och hela maskineriet skälvde till — ett
rasslande, och så svängde de oerhörda drivhjulen runt, runt, lika
tyst, medan käkarna åter smackade ännu vällustigare och
grymmare.

Berget äter, tänkte Lang, som nu förstod att det var en
malmkross han hade framför sig.

Å, vad Berget har blivit stort, sade han sig själv.
Malmblock är bara munsbitar för dig numera. Vad bryr du dig om
människor mer?

Lang blev rädd, ohyggligt rädd. Det började uppe i nacken
och gick ner i knävecken så han måste sätta sig på en låda
vid väggen, och där satt han som bedövad ända tills han
började känna det iskalla draget genom springorna och reste
sig.

Flera timmar drev han omkring uppe på Berget utan att
träffa Bjarne. När han gick därifrån var han nästan
nerbruten av vad han sett. Berget sjöd av styrka och kraft, ett
vidunder av hälsa, överallt nya maskiner, nya orter, nya
pallar, nya spår. Och överallt ett vimmel av folk. Det dråsade
av människor, de myllrade i gångar och gallerier, och
tipp-vagnarna skrällde ännu oftare än förr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/2/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free