- Project Runeberg -  Malm / 3. Spelarna /
95

(1914-1919) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

plankor till honom. Allt visade sig som halmstrån inför
affärs-dyns fruktansvärda djup. Ett par gånger kravlade sig
Frånberg upp med tindrande glaskulor och sedvanlig fräckhet,
men så kom ett nytt flöde av smuts, och han försvann.
Somliga sade att han givit sig iväg till utlandet, andra att han tagit
livet av sig. Man läste hans namn i tidningarna, nu lika
ryktbart för ogärningar som Herostratos’. I mångas ögon hade
han också skändat ett tempel, affärernas, i andras ögon var
han däremot bara ett offer för tiden och spekulationen, en
”duktig karl” som tagit sig vatten över huvudet, men det var
nu mest sådana som inte kunde skilja vatten och dy.
Smutsen stänkte emellertid vida omkring, och en hel del folk fick
sina fläckar. Men tiderna var för fyllda av andra, större ting.
Den frånbergska kraschen fördunklades av storstrejkens
väldiga skugga, och när denna äntligen förminskades och till sist
försvann i arbetarnas självuppgivelse inför de mäktiga
krafter som de förgäves bekämpade, då mindes ingen människa
längre häradshövdingen och riddaren Gustav Napoleon
Frånberg med ångjakt, slott i Skåne, sju älskarinnor, fjorton
direk-törsbefattningar och vattblå glaskulor till ögon.

Den som mindes honom längst var gumman Syrén. Hon
gömde trofast det rep, i vilket hennes man hängt sig. Hon
hade sina egna, fantastiska drömmar om att hon en gång
skulle få se en annan hänga i det, en liten, satt man med stor
mage och blå glaskulor till ögon.

I sina bästa stunder såg hon riktigt hur de trängde längre
och längre ut ur huvudet på honom, tills de hängde där ute i
luften som kräftögon. Och då skrattade den lilla gumman
med råttsvansen bak i nacken. Det är rart att kunna få hämnd

— åtminstone i fantasin. Hon hade inte så mycket att roa sig
med, gumman. Hon var ensam och visste att hennes väg gick
mot fattighuset. Det är inte så lätt att vara god, ädel och
förlåtande när man inte har några kuponger att klippa.

Bubblan Frånberg hade spruckit. Enligt naturens mäktiga
lagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edmalm/3/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free