Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämd aning, att det var Panterns verk, men han ansåg det
oklokt att fråga, och sålunda blef sanningen aldrig känd.
Men ingenting undgick Finleys öga. Han märkte, att
höfdingen satt afsides och samtalade med fyra krigare.
Två af dessa hade icke varit i lägret, då missionären
lämnat det. De hade kommit, medan han var borta.
Sannolikt voro de spejare, hvilka bevakat flyktingarnas rörelser
på andra sidan om floden.
Det var en lycka, om det förhöll sig så, ty de måste
då hafva medfört den nyheten, att flyktingarna hade afstått
från hvarje försök att nå blockhusfästet och lugnt väntade,
tills missionären eller Kenton eller båda hade återvändt.
Finley försökte att komma tillräckligt nära gruppen för att
uppfånga något af det, som sades, men höfdingen och hans
krigare voro för försiktiga för att tillåta detta.
Som han icke ville afbryta samtalet, satte han sig på
trädstammen och väntade, tills Wa-on-mon var färdig att
tala vid honom.
Höfdingen lät honom icke vänta länge. Han lämnade
krigarne, gick och satte sig bredvid honom, hvarvid vildens
mockasiner kommo så nära den lilla flickans lockiga hufvud,
att han endast behöfde flytta dem några tum för att vidröra
det med sin tå.
Pantern bevärdigade icke den lilla slumrerskan med en
blick, och det vore oförlåtligt att antaga, att en känsla
liknande medlidande lefde inom detta hårda bröst, hvilket sjöd *
af ett outsläckligt hat till det folk, som försökte drifva de
röda männen från deras jaktmarker. Icke desto mindre höll
missionären Finley fast vid sin tro, att det var Wa-on-mon, som
hade flyttat barnet från dess hårda bädd och lagt det ned
på löfven så sakta, att dess sömn icke blifvit störd.
»Har min broder sett den hvite jägaren?» frågade
Wa-on-mon, talande i en mycket lägre ton, än han brukat under
det föregående samtalet.
Ellis, Spöket på floden. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
