- Project Runeberg -  Spöket på floden. Berättelse från nybyggarlifvet i Kentucky /
198

(1898) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Han skildes från honom för en kort stund sedan.»

»Är han glad däröfver, att Wa-on-mon vill möta honom?»

»Hans hjärta öfversvallar af glädje», svarade Finley
med djup bedröfvelse vid tanken på denna hemska sanning.

»Han skall icke löpa bort?»

»Gjorde han det i går?» lydde missionärens spetsiga
fråga, af hvilken shavanen kände sig hårdt träffad. »Han
är så rädd, att han icke skall vara vid klippan i rätt tid,
att han redan gått dit för att vänta på Wa-on-mons ankomst;
han är där nu, och Wa-on-mon skall träffa honom, då han
kommer dit.»

»Wa-on-mon skall vara där, då solen höjer sig ur sin
bädd; han skall icke låta den hvite jägaren vänta.»

»Och blekansiktena, som öfvergått till andra sidan af
floden, skola dröja där, tills missionären återvänder till dem.»

»Min broder talar med en enkel tunga», anmärkte
Pantern och gaf därmed ett ovanligt erkännande åt sin gästs

redbarhet.

»Talar han icke alltid med en enkel tunga?» frågade

Finley, som nu med större trygghet kunde ansätta höfdin-

gen, sedan den viktigaste frågan blifvit åtgjord.

»Han gör det», lydde den stolte höfdingens hastiga
svar, hvarvid han öppet motsade, hvad han sagt en kort
stund förut.

Detta kunde på sätt och vis hafva tillfredsställt
missionären, om icke hans kännedom om indiannaturen sagt
honom orsaken till Panterns goda lynne. Han var helt enkelt
förtjust öfver utsikten att få möta den hvite mannen i en
strid på lif och död, ty han hyste icke en skymt af tvifvel
på att Kentons bana redan var så godt som slutad. En
timme eller så, och den ryktbare spejaren skulle aldrig mera
oroa de röde männen.

Det har redan blifvit förklaradt för läsaren, att den usle
skurken var långt ifrån att vara feg. De följande händel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eesspoket/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free