- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
298

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slut på saken, hvilket jag ock på hyggligaste sätt
verkstält. Och huru stor sjelfbeherskning en så utmärkt
man än eger, så syntes dock, att han blef ofantligt
nedslagen.

Till följd af detta, min käre bror, en ära, som
mera än en svärfar skulle sörja, håller jag med om
hvad både lagmanskan, Selma och din såväl som min
fru tro, nämligen att hon aldrig förändrar sitt
enke-stånd. Men det vore icke det värsta, huru ung hon
än är, om hennes själ blott kunde få ett kraftigare
faste i lifvet. Men det förekommer mig att... Nå, nå,
man spår icke ondt väder i onödan! Ännu vill jag
tro, att hon skall finna mera intresse i allt, då barnen
blifva större. Om en vecka har du de dina hemma.
Vi resa på samma gång åt vårt hfill; lagmanskan och
hennes dotter med barnen stanna ytterligare Qorton
dagar.

Jag har talat förtroligt med din fru om Huldas
tillstånd. Hon är sämre, än då hon kom hit. Kan
man ej inleda henne i några arbeten, kan ingen muntra
henne? Denna variation mellan feberaktig retlighet och
slö likgiltighet är, rent ut sagdt, temligen farlig.»

När den bekymrade fadern lade detta bref i sin
unge väns hand, kände han liksom ett slags elektrisk
flägt, då Detlof, afläggande sin tillbakadragenhet,
hjert-ligt svarade: »Doktorn öfverdrifver nog. Men i alla
fall skola vi väl göra vårt bästa att muntra henne.
Hon har skrifvit till mig ett fullkomligt ursäktande bref,
mycket vänligt, så att förmynderskapet blir jag vid. *

»Gudskelof för det! Du är nöjd med henne?»

»Ja, och det skall jag visa. Jag har redan svarat.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free