Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.
öfverraskning på öfverraskning.
få
QcSjDnder något mer än två månader ifrån den epokt
som herr Robert Kennedys besök bildade, hade
major Julius’ unga enka användt alla sina krafter att
försätta sig tillbaka i det vegeterande, sorgliga lif, som
hon ansåg vara det största bevis, hon kunde gifva sin
make, både på en allvarlig saknad öfver hans förlust
och en allvarlig tacksamhet för den obegränsade kärlek,
som han egnat henne.
»Gud ser och vet,» sade hon hvarje morgon och
afton till sig sjelf, »att jag lika mycket nu som förr
skyr all liknelse till förströelse. Ja, jag tror bestämdt,
att jag ännu mer afskyr alla dessa menniskor, hvilka
i sin enfaldiga välvilja komma för att uppmuntra mig,
liksom jag ville blifoa muntrad eller som om det vore
tänkbart, att jag skulle deltaga i deras större eller
mindre societéer. Men oaktadt detta är jag icke
fullkomligt nöjd med min sinnesstämning.»
En dag kom hon ännu längre i sina upptäckter.
»I fall icke detta vore ännu enfaldigare än
societé-förströelsema, skulle jag säga (men jag säger det ändå.
icke, ty det vore löjligt), att mitt sinne midt i djupaste
ensamheten förströs af den harmsenhet, som Ingeborgs
herr man väckte hos mig. Allt ledsamt, som händt,
händer och kommer att hända mig, härflyter från
Ingeborg; och då hon nu skyndat att inkräkta sin förra
plats hos min make, lemnar hon sin egen att
representera hennes person här på jorden, det vill säga det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
