- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
30

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Besvära dig ej, bästa Matilda! Jag har i afton
affärer på flera håll, emedan jag nödgas resa i morgon
förmiddag, och jag ärnade endast i förbigående säga
dig, att, hvilka dina intryck i afseende på mig än äro,
du kan vara förvissad, att, hvar helst jag vistas, du
alltid i mig har en bror och beskyddare.»

Matilda blef slagen så väl af den oväntade nyheten
som af tillägget. »Käre Robert, jag ber dig, låt mig
få begära in ljus! Du kan väl skänka mig en enda
qvart, om icke för annat, så...»

»... så för att säga mig farväl, då du icke kunnat
säga mig välkommen?»

Matilda svarade ej. Hon skyndade in i
sängkammaren, oaktadt hon i salen mötte jungfrun med ljusen;
och väl inom skyddet af ensamheten, hviskade hon, i
det hon med ett slags förtviflan vred händerna: »Kan
jag då aldrig vara inför honom annat än ett barn?
Skulle jag icke nu ha visat den kraft, jag förvärfvat

— men ännu kan jag visa den och låta honom
förstå...»

»Befaller hennes nåd, att teet bäres in?» frågade
jungfrun, gläntande på dörren.

»Nej... ja... jo men ... Du kan ställa det i
förmaket!» Och liksom denna lilla diversion haft något
lugnande med sig, steg Matilda åter in och bjöd Robert
taga plats- bredvid sig.

»Jag finner dig mycket förändrad, goda Matilda!
Du ser icke mer ut att vara...»

»... ett sannskyldigt litet våp?» inföll Matilda leende.
»Jag försäkrar också, att jag gått igenom en fallständig
skola, räknad från din första visit.»

»Nå, då önskar jag hjertligt, att dina studier verkat
till en sann nytta!»

»Det hoppas jag... Saken är, att jag nu känner
så väl din granlagenhet som husets verkliga ställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free