Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har mött lika med lika.. . Men du yttrar
dig ej om affärerna?»
»Om dem säger jag blott: i fall en del går
förlorad, så blir ändå nog öfver till en någorlunda sorgfri
bergning. Jag skall handhafva sakerna mera direkt,
då jag återkommer från England: jag har nu måst
in-hibera sammankomsten på ytterligare tre månader.»
»Det vill säga, att du alltjemt skall ha hand om
sakerna... kan ingenting öfverlemnas åt Minnys
fästman?»
»Omöjligt — han har ingen affärsvana och förmår
ej taga ihop med en sådan här kasus... Men är du
verkligen så oblidt stämd emot mig, att du ej ens kan
fördraga mig som din homme d’affaires?»
»Skall jag vara uppriktig, så tillstår jag, att jag
icke rätt förstår mig sjelf här vid lag. Jag kände mig
emellertid så lycklig öfver att slippa...»
»... min inblandning? Godt, min bästa Matilda!
Man kan ej vara uppriktigare, och jag värderar lika
mycket ditt mod häruti, som jag värderar den kraft,
om ännu omogen, hvilken du utvecklat i fråga om att
öfvervinna din obenägenhet för lifvets prosa... För
att nu visa mig värd ditt förtroende, skall jag så fort
som möjligt laga så, att jag kan frånträda min
befattning.»
»Och sedan?»
«Sedan få vi troligtvis, efter, förstås, att hafva
träffats vid Minnys bröllop, som vi väl skola fira nästa
vår, fortsätta bekantskapen endast genom helsningar i
brefven till och från de nygifta... eller kanske du också
besväras deraf?»
»Robert,» — Matilda räckte hastigt fram sin hand
— »jag är visst den otacksammaste menniska, som
jorden burit... förlåt mig, om du kan /» Hennes röst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
