- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
47

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det är intet hinder. Les extremes se toucheni.
Men nu måste du lemna mig, älskade vän, så att jag
får gå upp till Matilda med asken ... Ah, tyst, här
kommer hon ... Min Gud, hvad hon för hvar dag blifvit
lifligare och älskligare! Hon är mera ungdomlig nu,
än då hon gifte sig. Och fast hon ständigt säger, att
hon saknar Julius, förhåller sig dock den saken helt
olika mot för sex månader sedan.»

Ny syntes Matilda i dörren. »Jag skulle väl ändå,
så brådt jag har, springa ned och ta i betraktande dina
presenter, Minny. .. Nå, vet ni, kära vänner, detta var
då en verklig grufva af härligheter! Det der har Robert
minsann icke kommit åt på vinsten af sina aktier.»

»Och detta är för dig, Matilda!» Minny framräckte
asken och observerade sin svägerska noga, medan denna
läste de skrifna raderna.

»Hvad skall detta betyda?» frågade Matilda häftigt,
och rosorna på hennes kinder förvandlades i snöbleka
liljor. »Jäg har ingen vän, ej heller väninna i
England ... Minny, behåll den här asken — jag vill icke
se på innehållet!» Hon vände sig bort.

»Förlåt, goda Matilda,» vågade Kerner invända,
»det tycks mig mycket illa, i fäll du så skulle såra
Robert! Det är kanske djerft af mig att gifva ett råd,
men jag kan icke annat.»

»Och jag,» sade Matilda, snarare nedsjunkande, än
sättande sig på den stol, som Minny lemnat, »jag kan
icke inse, hvarför jag skall behandlas så familiert af
den blifvande mistress Kennedy — ty ni måtte väl kunna
inse, mina vänner, huru långt de engelska affärerna nu
framskridit.»

I deftta ögonblick fick Minny en ljus idé, om hvilken
hon samvetsgrant öfvertygade sig sjelf \ att den var den
rätta lösningen af gåtan. »Vet du hvad, Matilda,»
utropade hon, »jag tror, att den här utanskriften betyder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free