- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
52

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rade och den andra att den unga qvinnan ej gaf honom
en frimodig blick.

»Bästa Matilda, huru obeskrifligt din hvita toalett
kläder dig!» sade han. >Och tack, för det du tillät det
här perlbandet att få dela äran deraf.»

»Jag kunde väl icke vara så oartig mot den okände
engelske vännen att icke begagna den oförlikneligt vackra
presenten.»

»Det var en väninna som sände den!» yttrade
Robert i en ton, hvilken icke alls lät som ett skämt.

»Huru?» utbrast Matilda. »Miss... miss ...»

»Miss Mary Kennedy... Men hvad i all verlden
inger hon dig för afsky?» Han såg forskande på
Matilda, som omedvetet med sin hand omslutit perlbandetv
liksom hon velat afslita det och bortkasta perlorna.

»Miss Kennedy,» sade hon, »har icke, äfven om
hon skulle komma att förändra titeln miss till mistress
framför sitt namn, den allra ringaste rättighet att
belasta mig med en förbindelse, hvaruti jag icke vill stå.»

»Nå men,» utbrast Robert med sitt retsammaste
småleende, »att din antipati mot din gamle homme
d’affaires skall sträcka sig ända till den, hvilken du
ansér som hans andra klient — det är för mycket...
Men, min lilla Matilda, hvem trodde du då hade vågat
sända dig denna present? Troligtvis icke den, som
dristat skicka buketten.»

»Buketten?» svarade Matilda med så väl spelad
förundran, att hon lyckades få Robert att rodna. »Om
den vet jag ingenting annat, än att den blifvit mig
öfverlemnad af samma person, som med mig i dag delar
värdskapets omsorger, nemligen häradshöfding N.»

»Ja så, du emottog den såsom hans gåfva?»

»Naturligtvis... Och beträffande den okände vännen,
som jag ansåg ha skickat perlbandet, så trodde jag, för
att tala helt öppet, att det kom från Ingeborgs make,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free