- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
142

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men huru fä honom ätt höra, då han med den
grymmaste ihärdighet fasthöll sitt begär att få vara
ensam?

Sedan kroppen af öfveransträngning och sömnlöshet
blifvit sdagen till jorden liksom anden, kunde den
olycklige mannen knapt förstå hvad som sades, äfven då han
försökte att höra.

I detta tillstånd af slapp liknöjdhet, hvaruti han
efter de första stormiga dagarne förföll, var hans dörr
icke mera stängd: Pauline fick vara hos honom så
mycket hon ville. Men ännu vågade hon icke vidröra
det ämne, som satte hans nerver i skakning, blott något
på det aflägsnaste häntydde ditåt.

Det var först efter ännu en ytterligare vecka som
hon en eftermiddag, sittande bredvid honom och
betraktande honom med innerlig ömhet, försigtigt sade:
*Du har aldrig frågat mig om hvad min resa gälde...»

»Nu är det detsamma!» svarade han ljudlöst.

»Men det tror ej jag... Mins du att jag nämde
för dig att en dyr pligt tvingade mig dertill?»

»Jag mins ingenting.»

»Tänk på,» återtog Pauline, »om jag var borta för
att emottaga till dig en helig helsning från ett ångerfullt
hjerta...»

Han störtade upp... »Hvad vill du säga? Du
kände icke henne!»

»Men om jag gjorde det... om jag älskade henne
som en syster, om det var jag som flyttade henne från
det sorgens hem, der hon vistades, till hennes ömma
och medlidsamma slägtingar... om den ifver, jag visade
att få företaga resan till Stockholm, dolde det ifriga
begäret att träffa henne, som väntade mig, som jag i
mina bref lofvat komma och som längtade efter mig ...
om slutligen, då din mors sjukdom hindrade resan,
ett enskildt bud från hennes kusin bad mig komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free