- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
182

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid ett annat tillfälle, efter baronens återkomst,
hette det:

»Det vore en stor, en himmelsk tröst, om jag i
vissa lifvets djupare forskningar och frågor kunde få
utbyta mina tankar med någon, men jag har aldrig
träffat sympatier åt detta håll... Jag är så ensam, så
ensam! Äfven Ludvig finner jag efter hans återkomst
mindre än någonsin stämd för allvarliga samtal. Det
hindrar dock icke att han tänker djupt, medan tiden
halkar så småningom undan. Jag börjar frukta att han
tänker för djupt i en viss fråga. Han anar må hända
allt hvad jag döljer... O Gud, måtte det ej vara så!»

Då Beda denna samma ljumma augustiafton, om
hvilken i början af kapitlet är taladt, uppslog sin bok,
hade den icke på ett fjerdedels år varit öppnad.

Hvad skref hon då nu?

. .. »Framtid, beslöjade, otillgängliga framtid, du
skall då snart nödgas lyfta upp den tunga fliken på din
mantel och visa mig en dato, den, som skulle beteckna
min bröllopsdag, måste peka på friheten!

O, huru min ande jublar och vidgar sig... Fri,
fri! Men läggen eder ned igen, i stolta böljor, som
sätten mitt blod i sjudning — hvad bruk skulle jag väl
ha samvete att göra af denna frihet? Om fyra månader
fyller jag tjugufem år... Mitt hjerta och min stolthet
skulle båda känna sig i sin fullaste Mhet, om de finge
nedlägga sin spira vid den fångenskap, som qvinnan
kanske icke vill erkänna, men som ändå utgör hennes
jordiska varelses ära och fulländning.

Denna fångenskap, om den någonsin erbjudes mig,
får jag ej njuta. Ty fri eller icke, finnes dock den
föregående tioåriga fångenskapen, som håller mig bunden...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free