- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
183

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anne, arme Ludvig, det är en fråga som jag aldrig
vågat ställa till framtiden: Skall han kunna lefva, sedan
allt emellan oss är brutet — är det då först som han
skall inse att han älskar mig tusen gånger mer än han
sjelf vet?

Ack, jag förvillar mig! Han vet att han älskar
mig, men han vet också att han omöjligt kan ingifva
kärlek i annan mening än den, hvilken är högre än
den jordiska, den kärlek, som har sitt ursprung från
medlidandet; och af det högsta ädelmod, den renaste
stolthet vill han hellre dö, än binda mig... Ja, så
måste det vara, och jag är säker att han under dessa
återstående fyra månaderna icke skall fråga mera än
hitintills.

Likväl lider han af svartsjuka — svartsjuk på kapten
Fredrik... huru kortsynt... kapten Fredrik!

Hvad tänkte jag nu på ... hvarför slår mitt hjerta
så våldsamt, hvarför brinner mitt blod så hett?
Be-höfver jag fråga? Vet jag det ej... vill jag då rodna
inför mig sjelf! Ännu trolofvad, eger jag icke rättighet
att ega minnen! Dessutom: huru förödmjukande att
minnas hvad jag framför allt bör erinra mig, nämligen
att han, hos hvilken min tanke nu dröjer, hvarken med
min eller åtbörd, långt mindre i ord, troligen icke ens
i tanken förnärmat Ludvigs rätt. Under alla våra
samtal har jag förstått detta, och det är jag ensam som...

Kapten Fredrik i sin tur känner icke svartsjuka
mot någon, utom mot tiden: han gör allt för att insinuera
sig hos pappa, äfven hos Ludvig, efter hvilken han i allo
tänker taga arf.

Beundransvärda manliga egenkärlek.. . han tror att
det var för hans enskilda skull som jag ifrade för att
pappa skulle afstå från processen. O, manliga
sjelf-förvillelse — han utsträcker sin hand, och schackspelets
drottning är redan hans...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free