Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, detta är outhärdligt!» sade hon, och för att,
om möjligt, slippa sig sjelf, tog hon hastigt hatt och
schal och gick ned i trädgården, och då hon icke heller
här förmådde att befria sig från sitt eget sällskap,
fortsatte hon vägen till parken för att tvinga sin
uppmärksamhet att fastas vid något der pågående arbete. Huru
detta lyckats är ej godt att veta, ty hon gick och gick
utan att finna reda på hvad hon sökte.
Emellertid hade under hennes frånvaro ett ärende
påkommit, hvilket nödgade majoren att resa bort på ett
par timmar. Således var det baron Ludvig som fick
ensam emottaga den unge juristen, med hvilken han
hade ett-vigtigt samtal. Följden af detta blef att
Mannerdal, permitterad af baronen, genast gick att uppsöka
fastmön, hvilken han också slutligen fann i en af
parkens aflägsnaste delar, sittande orörlig på en bänk med
ögonen sänkta mot jorden.
11.
Hvad budskapet slutligen gälde.
J^jågra ögonblick stod också Mannerdal orörlig,
försänkt i åskådandet af den unga qvinnan. Men
snart beherskande i sitt yttre den rörelse, som han ej
kunde beherska i sitt inre, antog hans väsende helt och
hållet prägeln af en uppriktig och förtrolig blifven vän,
hvilken ombetrotts att framföra en allvarsam
angelägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
