- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
255

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det var icke på Justine jag tänkte,» svarade
Edmund rodnande.

»Icke skulle väl brukspatronen kunna begå någon
taktlöshet mot mig?» Hon blef alldeles skarlakansröd,
medan de vackra ögonen sköto verkliga blixtar.

»Icke för att förolämpa (det bedyrar jag), men
han har en så narraktig vana att ändå begå
taktlös-heter just genom det smicker, som han anser sig böra
«gna alla unga fruntimmer och hvilket alltid väcker
hans frus oro, något som i sin tur smickrar honom ...
Ah, se der ha vi sällskapet!»

Lydia gick att ställa sig vid yttre ingången till
dubbelbersån.

Först kom friherrinnan, konvojerad af herr
brukspatronen, som tycktes benägen att segla under förlig
vind, så framt hans kära svärmor tillåtit sådant, och
•efter detta par syntes fru Justine, ganska ståtlig i ny
toalett, ledande sina söner, en vid hvardera handen,
och om de i något liknade sin styfpappa, var det i
begäret att hastigt komma fram, men tvärt igenom det
gröna floret varsnade de modems återhållande blick.

Då man ändtligen hunnit hamnen, utropade genast
brukspatronen: »Nå, men det här är ju ett alldeles
förtjusande arrangemang!» och så snart han fått
friherrinnan ned på soffan, bugade han sig artigt för Lydia,
förklarande att han säkerligen aldrig druckit kaffe med
större smak, än han nu skulle göra.

»Uppehåll icke flickan, utan låt henne sköta sin
affär, om du liksom jag längtar efter kaffet!» sade
friherrinnan sträft.

Hennes nåd Justine yttrade icke något, men hennes
blick fäste sig med hånfull nonchalans på
sällskapsmamsellen, och Edmunds försök att distrahera henne
möttes ganska snäft: han hade ju begått den oförlåtliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free