Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ensam lägga hand vid flera vigtiga saker. Hon kom
öfverens med sig sjelf, att i afseende på nyttan hade
hon för sin framtid haft mera * gagn af denna enda
månad under en kunnig matmoders ledning, än under
alla de månader, hon i beqvämlighet tillbragt i herr
Adrian H:s rika hus.
Sista aftonen hon var qvar gjorde hennes nåd
henne den äran, att erkänna att hon gjort förvånande
framsteg, som visade att hon hade godt gry i sig; och
då kaptenen för sista gången kom fram med de spruckna
handskarna till lagning, spetsade han mustascherna så
fint, att de nästan stodo rätt upp i vädret, medan han
försäkrade att han, till minne af en bland de
älskvärdaste varelser under solen, ärnade förvara handskarna
i — pappersomslag.
Såsom en artighet, motsvarande denna hyllning,
förklarade Lydia, att hon omöjligt kunde gå in på att
emottaga något penningebelopp: hon hade endast
betraktat sig som elev.
Efter dessa utbytta artigheter kände hon sig som
fågel på qvist, då hon följande morgon reste till den
station, der hon skulle sammanträffa med majorskan
på färd till Lysekil. Och ehuru hon ej kunde skymta
det allra ringaste af den väg, som sedan skulle följas,
tillät hon sig ej en enda gång att misströsta... Huru
god hade ej Gud städse varit emot henne!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>