Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLT AF BARMHERTIGHET,
321
jag behöfde rodna, varit sådant, att jag alltid med
samvetsfrid kan dröja vid erinringen deraf.
Charlottes sorg var så öfverväldigande våldsam, att
hon icke på länge kunde finna en tanke, som ej
uteslutande berörde hennes älskade fader. Och just då
jag lyckats att bringa en smula lugn i denna storm,
ankom från min mans faster — en person, som hän
sällan tänkt på eller talat om — ett mycket deltagande
bref, i hvilket hon yttrade, att om jag gillade hennes
förslag och Charlotte icke hade något deremot, så ville
hon upptaga Charlotte i sitt hem och gifva henne samma
uppfostran som sin egen dotterdotter, hvilken var
ungefär jemnårig med hennes brorsons dotter.
Charlotte var mycket tvehågsen, men sedan jag
rådgjort med prostinnan, i hvars hus jag med min man
ofta varit och af mig ansågs som en värderad
bekantskap, fick det gjorda anbudet ett annat utseende i min
styfdotters ögon.
Prostinnan, som tog en afgörande ton, för hvilken,
Charlotte hade mycken respekt, visade henne huru
öfver all beskrifning lyckligt detta lysande anbud af
den gamla rika fastern var. »Här blir du blott en
fattig flicka,» sade hon, »som, när du uppnått lämplig
ålder, får taga plats i något främmande hus, då
deremot för dig nu yppas tillfälle att blifva en ung dam,
för hvars framtid din slägting nog sörjer.»
Charlotte började nu se saken mera i rosenrödt
och förklarade, att jag gerna kunde skrifva och säga,
att hon utan ledsnad ville komma.
För min del kände jag visserligen smärta öfver att
icke blifva i tillfälle att få vårda detta testamente, som
min man lemnat mig; men å andra sidan mäktade jag
icke återhålla en känsla af jublande lycka vid den
tanken, att jag nu utan egen åtgärd skulle blifva fri att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
