Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustru. Men så visst jag är en hederlig man, kan du
trygga dig vid mitt ord, att jag bestämdt tänkte allt
hvad jag sade, men icke hade jag väl framfört det på
en gång, om jag ej velat inverka något på det svar, du
sjelf i dag skall lemna min mor. Jag vördar och älskar
högt denna mor, hvars omtanka och skicklighet är öfver
allt beröm, och jag känner äfven en smula ångest vid
tanken att se henne, hittills den första, taga andra
platsen; men denna plats tillhör nu min hustru, icke
min mor. Hvad vill du då att jag skall göra?» tilläde
han med blossande färg. »Jag skulle rent af förgås,
om disharmoni i det husliga lifvet uppstode.»
»Du frågar mig hvad du skall göra, och jag svarar
dig: sök att glömma det du varit orolig för denna sak.
Du blir det icke mer. Jag skall genast säga din mor,
att jag bönfaller hos henne, att hon antager mig till
elev, liksom hon varit nog öfverseende att antaga mig
till dotter. Huru vill du att jag, okunniga varelse, som
endast haft att sköta ett litet hushåll på fyra eller fem
personer, skulle vara mäktig att öfvertaga styrelsen af
ett sådant hus, som detta? Jag har icke ens tänkt
ditåt, och min högsta äregirighet blifver, att visa dig
mina små hushållstalanger under den månad vi bo på
Landsby. Der skall jag göra början, och sedan, efter
åratal, under din erfarna mors handledning, tör hon då
och då anförtro mig att dela hennes besvärliga välde,
som jag bedyrar dig att jag är långt ifrån att eftersträfva.»
Medan Clary talade, steg ljus och lugn och frid allt
tydligare upp på Mauritz’ ansigte. Han syntes öfver
måttan lycklig.
»Jag är viss,» utbrast han, »att ingen hustru i hela
verlden mer än min skulle yttrat så värdiga tankar, då
det var fråga om att låta svärmodem behålla husets
regemente, men kan min sjudubbla aktning (kärleken kan
icke förökas) vara en glädje för dig, så vet att du har den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
