Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Evige Gud!» Albert slog till dörren så häftigt,
att nyckeln ramlade ur på andra sidan, slängde hatt,
rock och käpp handlöst ifrån sig; och icke egnande en
fjerdedels tanke på den förlust, som han utan tvifvel
gjorde genom att icke infinna sig hos förläggaren, sjönk
han med händerna för ansigtet ned i gungstolen, hvi
skande för sig sjelf: »Båda två, båda två!»
Det åtgick en god stund, innan den så plötsligt
uppväckta stormen i hans inre tillät honom någon
redig tanke. Den första, som blef honom klar, hedrade
honom. Det var denna: »Jag var i mitt hjerta ej värd
någondera, ty den lilla ömkliga låga, som brann der,
fladdrade hit och dit. Men just nu, då jag förlorar
båda, känner jag att jag mest skall sörja Elise, som
bestämdt är ett väsende af långt större värde, än jag i
min sjelfviskhet förmådde bedöma. Men hvarför
förkastar hon mig?» Han fattade åter brefvet och läste
vidare under en allt högre stigande rörelse:
... »Ja, dyre Albert, våra vägar måste efter detta
gå i olika riktningar! Min öfvertygelse — och den är
orubblig — är att vi förhastade oss ii vår knutna
för-lofning. Jag kände dig ej. Ditt utseende såväl som
ditt väsende intog mig. Jag hade dessutom en stor
svaghet för titeln ’litteratör’, och du å din sida intogs
af den smula fägring, som jag fått på min lott, och
måhända äfven derför, att det öfverensstämde med din
åsigt att gifta dig med en flicka, som ansågs för rik
och hvilken du benämde ’ Qvinnan i sin fullkomlighet\
emedan du antog att jag var i besittning af endast
negativa begrepp i fråga om den ståndpunkt på hvilken
ett ungt fruntimmer nu kan stå.
Ack, Albert, i båda dessa fall skulle du hafva
gjort en missräkning, ty på nyåret blir pappa tvungen
att träffa ackord med sina kreditorer. Gud är mitt
vittne att jag icke anser dig vara smutsad af egen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
