- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
529

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Icke derför, Albert, att vi å någondera sidan skulle
behöfva rodna öfver för starka eller för svärmiska
kärleksuttryck, i fall dessa bref råkade i främmande
händer, utan vi behöfva återlemna dem, isynnerhet
derför att de sakna just det, som jag förmodar göra
brefven mellan sant trolofvade personer till en helig
skatt.

Jag blygs ej att tillstå att jag älskat dig långt mer
än du förtjenat. Du har älskat mig så mycket du
förmått att fatta af denna känsla. Men detta var ringa
och drogs med möda ur den kärlek, hvilken hittills är
den enda som beherskat dig, nemligen kärleken till
litteraturen och din egen förmåga. Tro mig likväl,
Albert, att du ännu är långt ifrån rätta uppfattningen
af någondera delen!

Hvad jag föreställer mig fattas dig är en strängare
analys öfver djupet och meningen med författarskapet.
Är det ej tanken från generation till generation som i
skrift fortplantar sig? På hvilken ståndpunkt stode vi
ej i alla riktningar utan de skatter, hvilka lemnats oss
af förgångna stora andar... Må vi då med ett slags
ödmjuk andakt draga vårt lilla strå till stacken! Hvem
vet — hur klent och missbildadt det än må vara —
hvar det kommer att inbergas? Det kan ju råka att
upptagas bland andra strån och då ge ifrån sig någon
smula farg och glans, som ej förut syntes.

Förlåt mig att jag i dag talat så olika mot vanligt!
Men det har ej förr yppats tillfälle dertill. Du har ej
älskat att hos mig se något annat än det ytliga, det
lätta och så kalladt behagliga... Hvad skulle det ha
blifvit, om vi gift oss — skulle din hustru, för att
befinnas älskvärd i dina ögon, ständigt ha gått som ett
främmande väsende vid din sida? Nej, det hade blifvit
mycket olyckligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free