Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Judith, icke i bönen under natten före den stora dag,
då hon offrade Holofernes’ huvud, utan i det
ögonblick, då hon strålande av skönhet och prydnad, med
avsikt att behaga, låg knäböjd för honom, där han satt
under purpurtapeten, med upptänd blick skådande
hennes dejlighet.
»Om detta är förhållandet, min bror, om denna
Judith, vars svarta ögon ha en underbar blandning av
det heliga och jordiska, det sinnliga och det
översinnliga, skulle äga en sådan likhet med den kvinna, som
varit dig bättre att aldrig hava skådat, så anser jag
detta såsom ett tecken av Gud till din själs räddning.»
Justus kunde endast med en blick — men den var
vältalig — uttrycka sin djupa förundran.
»Du förstår mig ej, unge broder, och känner ännu
litet de medel, varigenom den andliga hälsan
återvin-nes ... Men låt mig göra dig några frågor ... Vid
den tidpunkt, då du först såg denna förföriska Judith
jag är nöjd att hava funnit ett annat namn än
hennes rätta — erfor du icke då, trots din motvilja,
ett starkt begär att sysselsätta dina tankar med henne?»
»Jo, hennes mörka ögon följde mig överallt; den
stolta likgiltighet, varmed hon ensam bemötte mig, lät
mig erfara olidliga plågor... och likväl var hon mig
förhatlig.»
»Jag», återtog Grave, »som blickat in i djupet av
människornas hjärtan, skall säga dig, att denna
motspänstighet härleddes av den profetia, varje människa
bär inom sitt eget bröst: den varnar ej med ordets
kraft, utan med instinkten och aningen. Utom denna
hemlighetsfulla makt, hade du redan i första
ögonblicket givit dig i hennes våld och sålunda i vanlig
jordisk kärlek dränkt den höga kärleken till dessa arma,
som borta i mörka hednalanden vänta sin andlige
för-lossare... Men du sade mig ej, om du — på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
