Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kom och genom sitt ords eller sin blicks magiska
verkan löste den förtrollning, som höll henne bunden,
men nu såg han henne omstrålad av ett lycksaligt
leende, sitta framför ett trevligt uppdukat tebord,
delande sitt lilla ordförråd mellan sin svärmor och
konsuln, vilka bägge stodo vid den muntert sprakande
brasan. Hela scenen hade en sådan blandning av ren
huslighet, poesi, behag och trevnad, att Justus kände sig
på ett välgörande sätt upplyft.
Men när Evelyn ilade emot honom och hans blick
överfor hennes gestalt, anande vad hennes blyga,
sänkta ögonlock stadfäste, då genombävade honom en
skakning, och en röst i hans inre ropade: »Bort, bort
härifrån! Hon är nu för helig för din blick: änglarna
hava slagit ut sina vingar över henne... bort, bort!
Din väg går nedåt — här får du icke dröja.»
Evelyn framräckte sin vita panna. »Välkommen,
min bror, välkommen till oss!»
Men Justus lade endast sin hand på hennes huvud,
i det han sakta viskade: »Den bästa välsignelse, mitt
hjärta äger, är för dig, Evelyn!»
Nu först upplyfte Evelyn sin blick till honom, och
i den låg uttrycket av en så barnslig oro, att han, som
väl förstod henne, hastigt böjde sig ned och tryckte
en lätt kyss på det silkeslena håret. En ljuv rörelse
genomflög Evelyn. Därpå tog hon Justus’ hand och
förde honom fram i rummet, där han efter att först
hava hälsat på friherrinnan G., som han alltid bemött
med en vördnadsfull artighet, snart med de övriga
slog sig ned kring detta förtjusande tebord, som
Evelyn själv ordnat och vid vars övre ända hon nu
presiderade likt ett glatt barn, vilket på stora högtidsdagar
har framme alla sina härligheter.
»Har du varit sjuk, min bror?» frågade Evelyn med
oförställd innerlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
