- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
148

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En blick in i sanna förhållandet skulle ha kommit
honom att rysa; ty om han kunnat undersöka det,
skulle han med ångest hava funnit de första
symto-merna till sin gamla sjukdom: längtan efter ombyte,
oförmågan att länge uthärda med något, som ej
ständigt satte hans blod i jäsning. Målet, ehuru i
smått, var försökt, och han hade — likväl utan att
tillstå det varken inför Gud eller sig själv — haft
stunder av leda.

Han hade nu arbetat sig uppför en del av fjället,
och emedan han erfor behovet av några ögonblicks
vila, satte han sig på en ishäll, som sköt upp ur
drivan. Ehuru han var klädd i den lappdräkt, som varje
resande i dessa trakter bär, kände han likväl kylan
beständigt alltmera genomtränga sig, och för första
gången uppsteg en aning om fara. Denna aning flög
dock endast såsom en skugga genom hans tankar.

Om han här skulle finna slutet på sin bana, slutet på
sin ouppnådda strävan, osedd av alla, som kunde vittna
hur han fann detta slut, med vilket mod, med vilken
sinnesnärvaro han gått det till mötes, hade han väl då
uppfyllt sin kallelse — vad hade han uträttat, vad var
lönen för alla hans förfärliga strider?

En iskall stormil, som susade över det öde fjället,
ryckte honom ur hans fantasier.

Han steg upp. Lemmarna hade stelnat till, och en
känsla av trötthet och matthet efterträdde den förra
överspänningen. Men van att tvinga och behärska
kroppen, förmådde han även nu sätta den i rörelse.
Han steg åter på skidorna och kastade forskande
blickar omkring sig. Tyvärr kunde han icke mera urskilja
någon skymt av den rökstod, som förut varit hans
fantastiska vägvisare. Ännu såg han likväl
fjällväggens av drivornas snö rundade former, och sedan han
noga eftertänkt den väg, han hittills färdats, trodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free