Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nej, för en så osäker vinst kan ej så mycket
vågas... Det är i alla fall icke så brått: han har det
bra där han är.»
En sakta rörelse vid dörren kom honom, ej att
spritta till — han visste att ingen obehörig här kunde
störa honom — och utan att åter beslöja sina ögon
med ett täckelse av allvarlig djupsinnighet, sade han:
»Är det du, Anna?»
Det var verkligen Anna, hon, den bedrövade unga
bondflickan, som Justus träffade under sin resa till
ödemarken, men nu icke lidande och bönfallande, utan
med utseende och later av en uppklädd mamsell, en
av det slaget, som känner sin vikt.
Hon kom med en liten bricka med två par koppar
och en kaffekanna.
»Du väver väl flitigt, mitt barn? Glöm ej, att det
är ditt exempel, som ger en god föresyn!»
»Jag väver så att jag spottat blod.»
»Huru — spottat blod? Du får icke väva en enda
spole mer!»
»Asch, vad gör det med mig?»
»Med dig, säger du! Är du icke mitt dyrbaraste
goda? Se bara, hur mamsellflätorna ta sig väl ut till
dina dej liga kinder: du blir prostinna med tiden, mitt
barn... Men har ej Bibel-Marie hörts till?»
»Jo, hon kom just på stund.»
»Jag skall tala med det stackars kräket: hon har
icke varit sig riktigt lik, sen den där flickungen, som
hon predikade för, dog innan omvändelsen kom till
stånd ... Du är väl beskedlig mot Marie, mitt barn ?»
»Kors, vad skall jag göra vid henne: hon ser alltid
surt på mig, hon! Nå, det är detsamma: jag bryr mig
inte om en sådan toka. Men det skall jag säga pastorn,
att jag bryr mig om, att pastorn ställer till osämja
mellan Jan Nilsson och hans hustru, för hans Lena är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
