Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mänsklig tonklang, att, om det nått Graves öra, han
skulle ^hava darrat och trott sig höra signalen till
domens åskor.
♦
Grave visade folket sin profetias makt: någon stor
olycka hade ju bådats detta syndiga härad, men
bönens kraft hade räddat de rättfärdiga, och olyckan
utvalde till offer blott en enda familj, men den hade
också blivit fullkomligt förstörd. Folket darrade och
tillbad, och för en tid var Graves makt större än
någonsin. Men snart — långt förr än han anade det
— segrade kyrkoherden, och då drog Grave bort att
på ^ annan ort bilda ett nytt himmelrike.
Örnvik såldes och de löweska kapitalerna användes
för flera välgörande inrättningar; men i den lilla
kammaren, där deras barns vagga stått, sutto tvenne
sörjande föräldrar, vilkas tårar aldrig torkades. Den en
tid av fåfänga och högmod förvillade kvinnan blev
åter den undergivna hustrun, men oaktat den inbördes
kärleken var stark som i de första dagarna, bröt sig
ej livets svarta färg i en enda solstråle, förrän döden
kom och förlossade dem ur den tröttande bojan...
Vid Bullarsjöns stränder irrade under många år en
vansinnig man, som suttit häktad för mord, men
blivit frigiven, emedan hans rubbade sinnen bevisat att
brottet icke kunde tillräknas honom. Han vårdades
med trogen ömhet av en gammal mor och hennes
gamla trotjänarinna, vilka aldrig lämnade honom ur
sikte. Folket kallade honom »den galne prästen», men
han gjorde ingen ont och visade ej någon
motsträvighet, utom i det att han icke ville lämna stranden. Över
hans läppar kom aldrig mer än ett enda ord.
Detta ord var:
Gud!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
