Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men om ryttmästaren aldrig af sin hustru
lärt känna kärleken, så kände han dess
mildaste toner ifrån det ögonblick han slöt de
moderlösa till sitt bröst; och det är troligt att,
ifall Charlotte fått lefva, ett bättre och
lyckligare förhållande från denna tid skulle hafva
inträdt.
Det var med en oändlig, en innerlig, en
både faderlig och moderlig ömhet Ludvig
älskade sina barn. De hade ingifvit honom hans
bästa känslor: de hade väckt begreppet om
en ren och djup kärlek, och det förekom
honom nu, efter deras bortgång, liksom hans hem
för alltid förlorat alla anspråk på trefnad och
sällhet i framtiden.
Fordom hade han kunnat drömma om att
den lycka, som blifvit honom nekad i lifvet,
skulle tillfalla hans döttrar .. drömma om huru
han gick der en gammal grånad enstöring
mellan tvänne unga, blomstrande slägter––
men nu — hvad hade han väl nu att drömma
om, att lefva för, att hoppas?... Ingenting.
Någon gång kom Lavinias bild, omsväfvad
af ett friskt och nytt lifs bländande
skimmer, att besöka honom i hans sjelfvalda
enslighet, men han sköt den omildt bort. Hvad
som en gång var sagdt och beslutadt, det var
sagdt och beslutadt och kunde ej ändras. I
den sinnesstämning, hvaruti han nu befann sig,
fruktade han att han en liten tid varit
underkastad någon yrsel. Eller hvad var det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
