Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut!“ yttrade grefve Adrian, hvars kind nil
äfven blef gråblek. “Känner du mig för en
man af heder eller icke? Har du nog välde
öfver dig för att minnas det första, så säg
ingenting, som förolämpar mig. Du vet sjelf
att vår vänskap då för evigt vore bruten. “
“Men hon, hon... anar hon? Vid min
själs salighet, om hon det gör, om hon här i
mitt hus, medan hon ännu bär namn af min
hustru, kunde glömma..."
“Är du från dina sinnen? Hon ana! Hvad
skulle hon ana?“ frågade han med ett hastigt
förändradt uttryck. “Låt blott icke du henne
ana att du fattat en så ursinnig idé, ty då, med
hennes lynne, säger jag dig att du aldrig,
aldrig vinner henne."
“Jag begär ju icke att vinna henne,“
svarade ryttmästaren med stolt köld, “jag fordrar
blott att hon respekterar den titel hon bär
under de sex månader, som återstå."
“Hvilka sex månader?“
“Åh, jag vet icke hvad jag säger... det
var ingenting. Men lika mycket, min bäste
Adrian, det ena skämtet skämmer icke bort
det andra. Du ville pröfva mig ... nåväl, jag
är icke det ringaste svartsjuk."
“Du har också ingen anledning dertill!“
återtog grefven i en ton af öppen, broderlig
hjertlighet “Jag hade blott för afsigt att
genom detta lilla prof öfvertyga dig att det är
ganska lätt att uppskaka dig ur din inbillade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
