Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning de uppenbarat under barnens sjukdom,
särdeles efter deras död, hade kostat henne
mången suck, ja, till och med mången tår, ty
denna tysta, mystiska och blyga sympati
mellan tvänne personer* så nära förenade, så vidt
skilda, hade ett behag, för hvilket Lavinia blef
allt mindre kall. Ludvigs ädla hjerta, hans
manliga, om också stränga karakter, hans i
grund varma känsla öfverskylde de fel, som
voro honom medfödda.
Hvad skulle nu den stackars Marie
Rehn-mans namn göra i allt detta? “Den elaka
menniskan!" tänkte Lavinia om kamrerskan.
Det var förmodligen någon gammal biljett, som
hon snappat upp från Ludvigs enklingstid, och
vore den än aldrig så ny, handlade den ändå
säkert om just ingenting.
Emellertid var allt i olag för Lavinia, från
sjelfva sömmen ned till pallen. Den senare
fick en stöt för att ge foten en beqvämare
ställning ... och hvad betydde nu detta — var
det åter en fantasi: "Mademoiselle Marie
Rehnman!"
Lavinia böjde sig ned. “Min gud, det är
ju åter den otäcka biljetten igen? Kamrerskan
har tappat den... eller kanske lemnat den
med flit?"
Blott några ögonblick hvilade den på
La-vinias knä, under det hon betraktade den med
känslor af det mest blandade innehåll. "Om
jag läser den, skall jag troligen kunna öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
