Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokstäfver, blandade sig beständigt, hur strängt
hon än förviste det, tillsammans med Ludvigs
namn; och i trots af de otaliga gånger hon i
sitt minne återkallat biljettens lugna språk,
andades det dock en alltför stor höjd af
förtrolighet. Häremellan frågade hon sig väl:
“Kan Ludvig bedraga — har han ej sagt mig
i klara, tydliga ord att han aldrig älskat ?“
Men Lavinia måtte fråga och svara sig hur hon
ville, en sak blef dock alltid qvar: den
oom-kullkasteliga vissheten att Ludvig stått i något
slags förbindelse till denna flicka. “Men säkert,“
tröstade hon sig, “har han icke nu under min
frånvaro besökt henne en enda gång... nej,
det har han icke, det känner jag.“
Med ett alltför naturligt utseende af glädje
tog hon emot budbäraren, som kom med
hels-ningar från Ludvig och Rosenborg. Men
faltväbeln hade utom helsningarne äfven en
ursäkt från sin husbonde för det denne icke sjelf
“kunde möta hennes nåd, men det var — hm
.. hennes nåd tar inte illa opp — så stor
brådska med vårarbetet, att herr ryttmästarn och
jag ej kunde vara frånvarande på en gång.“
Detta var väl för Lavinia en liten
missräkning, men hennes man hade nu så länge
väntat på henne, att det var billigt det äfven
hon i sin tur fick vänta på nöjet att återse
honom.
Vid skilsmässan från de kära
anförvand-terna var det beslutadt att de vid midsommars-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
