Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Åh, vi skola väl hoppas att herrarne
förmå något, när de komma. “
“Herrarne?" frågade Julia och uppreste
sig på ena armbågen med en half gnista
återvändande lif. “Kommer någon mer än din
tråkige man?“
“Min tråkige man — akta dig du, så att
du icke blir straffad för det påståendet! Du
föreställer dig ej hvad Ludvig kan vara treflig
och behaglig, när han vill.“
“Ack, hvad det är förargligt att ha för
godt minne! Jag försäkrar dig att jag
verkligen är ledsen öfver att denna lilla
omständighet hindrar mig från att sätta allt det
förtroende jag ville till dina ord.“
“Såå? Men om jag nu kan berätta dig
att han enkom till vår förlustelse byggt ett
litet drakskepp, som vi skola skynda att taga
i besittning, så fort han kommer hem.. skulle
icke det bevisa något?“
“Himmel, ett litet drakskepp? Hvar har
han det? Kunna vi icke genast låta det gå af
stapeln?"
“Jo visst! Draken är inlåst och föltväbeln
bevakar ingången. Jag har aldrig begärt att
ens få se den lilla farkosten."
“O, hvad du är för ett skenhelgon, och
hvad den Ludvig är för en despot, som icke
kunde lemna fram alla tillgångar, han hade att
disponera öfver för våra nöjen, medan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
