Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Och jag“, svarade Lavinia småleende, “såg
deremot aldrig ett par ögon, som uttryckte större
skadeglädje än dina, då du förde mig bort
från min beklagande kavaljers bugningar."
“Det är möjligt att de förrådde något
sådant, men det vöre också för mycket begärt att
just jag skulle ha misskund med honom, då
alla andra i hemlighöt skrattfcde åt hans
missöde. Jag fick i alla fall icke reda på ivarför
du ville hem så tidigt.“
“Skall jag säga dig det fullkomligt
uppriktigt?"
“Om du anser mig värd ett fullkomligt
förtroende."
“Säg snarare, om jag icke anser det
vådligt att gifva dig det!"
"Jag tror ej att någon våda dervid kan
vara för handen. Ifall det fel, hvartill jag en
gång gjort mig skyldig, skulle vara
oöfvfervin-neligt, så hade det längesedan här haft
tillfälle att utveckla sig i större och mindre
skiftningar. Men vårt samtal, dagarne förrän vi
reste hit, jenåte den omständigheten att jag
är egenkär nog5 att mäta mig med alla dessa,
som täfla om din ynnöst, gör att jag
beständigt känner mig lugn i det hänseendet."
“Kunde du icke lika väl mäta dig med
grefve Adrian?"
“Långt ifrån i alla afseenden. Dessutom
värderade du synbart hans sällskap: han fick
dagligen njuta dina omsorger “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
