Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av tvenne karlar, bärande den nya flygeln, ropade åt
honom att icke stå orörlig mitt i vägen.
Löjtnanten lyckades att en liten stund uppehålla
sin kusin, och när denne inträdde i paviljongen, stod
Isabella väl med blek kind, men ändå lugn vid
fönstret, lutad över blomkrukorna, vilkas växter hon
smekte.
»Vad... redan här?» sade Klas Malkus och visade
sina följeslagare platsen för instrumentet.
»Om jag kommit för bittida, så förlåt mig det! Jag
såg dörren öppen och följde ögonblickets längtan. ..
Du kan icke tro, Klas, huru rörd jag är över allt detta,
huru tacksam! Jag har här en liten lugn vrå för mig
själv ... Men vad skall det bli av din flygel, Klas?»
»Du har ju alltid funnit den hava ett bättre och
fylligare ljud än pianot i salongen, och tror du icke att
det även skulle göra mig glad att kunna bidraga till
ditt nöje och din trevnad?»
»Ack, är det väl möjligt.. .du Klas, du skulle tänka
på mitt nöje! Du håller då av mig en smula?» Det var
något innerligt vekt i hennes röst, som upprörde Klas,
och gemensam var den rörelse, som öppnade deras
famn för varandra. Så stodo de ännu, då friherrinnan
inträdde.
»Min mor!» sade Klas. »Kära mamma!» viskade
Isabella. Och alla tre sökte och funno varandras händer ..
Aldrig hade Eugenies modershjärta klappat av renare
fröjd än i detta ögonblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
