Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre än någon yngre eller äldre man jag förut lärt
känna .. . men av orsaker, som icke ens han får veta,
blir jag ändå aldrig hans hustru.»
»Det skulle då röja en allt för liten grannlagenhet
av mig att vilja utforska dem», svarade översten med
ett ansikte strålande av tillfredsställelse.
Efter många om och men måste översten besluta
sig att lämna Mörkedal. Sedan generalens många och
artiga invändningar voro besegrade, utsattes avresan
till följande morgon. Dessförinnan hade översten
likväl den utomordentliga glädjen att för Isabella berätta,
att kammarherren utbett sig att vid sin återresa till
Stockholm fjorton dagar senare få avlägga ett besök
på Tyringsholm.
»Nå, vad säger du nu, Isabella lilla! På min ära,
känner jag mig icke till mods, som jag kunde både
skratta och gråta i glädjen. Vår stackars beskedliga
Virginia får en sådan man . .. Tänk om jag icke gjort
den här resan ... Jag har alltid varit oroad för
flickans framtid.»
Översten antog att resan till Mörkedal utan hans
sällskap ej kunnat giva samma resultat.
Hedvig hade icke visat sig sedan balaftonen, men
nu kom hon ned för att vara närvarande vid
avskedsfrukosten, och i fall kaptenen ännu funnits på stället
— han hade för tre dagar sedan rest till mötet — så
skulle han bestämt ha sagt, att »lilla fröken just höll
sig tapper». Ty ögonen, om också icke så klara som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
