Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tack, du älskade, för denna avund, vilken jag så
väl förstår! Behåll du dina brev för dig: du skall få
många sådana, där hela mitt hjärta ligger öppet för
dig. Men du, Marie, måste skriva mycket längre brev,
ty du bör tala om allt det, som vaknar och lever inom
dig: du får ej glömma nägoth
Så språkade de, vilka fritt kunde utgjuta sina
känslor och förljuva avskedet genom förespeglingar, så
kära för älskande hjärtan. O, huru helt annorlunda
var det ej med dessa bleka två, som stodo vid fönstret
i röda kabinettet!
Isabella hade ej talat med Richard, ej riktigt sett
i hans ögon sedan den sista avgörande aftonen i
paviljongen. Och även nu hade hon helst önskat att
undvika denna skakning, men vad skulle hennes
omgivning hava tänkt, dömt och slutit därav? Ett sådant
förhållande hade kunnat förråda hennes hemlighet,
och med hjärtat nära bristande av det våldsamma
bemödandet att dölja dess verkliga tillstånd, gick hon
upp för att vara närvarande vid detta avsked, som för
ingen var eller kunde vara vad det var för henne,
vilken kanhända aldrig skulle återse någon av dem.
De bundna stormarna hade åter slitit sig lösa, och
jagade vildare än någonsin genom hennes själ.
Varifrån taga styrka i detta sista förtvivlade ögonblick,
då oupphörligt den tanken återvände: »Tryck hans
bild fast i ditt hjärta, ty dessa älskade ögon, detta
goda, sköna leende ser du aldrig mera . . . denna röst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
