Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besväras af frågor, smög jag till min kammare och
nedkastade mig på sängen. Sömn kom naturligtvis icke i fråga.
Jag kände mig likväl lugnare än på länge, men längtade
djupt och innerligt efter grafvens stilla sömn.
Jag var icke mera i stånd att uppställa några
spetsfundiga argument, hvilket jag mången gång förut gjort, till
försvar mot det syndiga i den gerning, jag ämnat företaga.
Nej, jag har sedan dess haft blott en enda tanke, den att
till hvad pris som helst se mitt barn och sedan följa henne,
ty det behöfs blott en enda blick på denna utmärglade,
förstörda, fordom så sköna hydda, för att finna, att anden snart
skall lemna sin boning och uppsvinga sig dit, der den icke
förgäfves skall vänta mig . . ,
Allt detta har jag upptecknat dagen efter denna öfver
mitt lif afgörande afton. Du ser, Waldenberg, att jag nu
är redig, vid full sans, och det är endast vissheten att
detta är det sista bref, jag någonsin skrifver, som ger mig
tålamod och förmåga att lemna dig en någorlunda omständlig
berättelse om hvad som tilldragit sig, ty då mitt lif nu mera
är fullkomligt förspildt, och endast skulle komma att utgöra
en ändlös kedja af strider, har jag fast beslutat att dö. I
afton uppsöker jag åter fältväbelsbostället. Likväl har jag:
föresatt mig att ej gå ända fram. Jag vill blott vistas i
grannskapet, till dess allt är öfverståndet. Måtte det då
lyckas mig att komma in der, om blott för en minut 1 Jag:
har icke mera att begära af lifvet.
Pastorn måste hysa någon misstanke om mitt uppsåt.
Utom det att han strängt förebrått mig min utvandring i
natt, gömmer han med ängslig omsorg hvarje artikel,
hvarmed han tror mig kunna befordra min slutliga afsigt.. . Mea
han vet icke, att jag långt före detta skaffat mig ett litet
dyrbart pulver, hvilket, när tiden är inne, skall göra mig
den tjenst jag behöfver... Och nu, lef väl, Waldenberg 1
Min oro börjar åter vakna: jag måste smyga mig ut. . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
