- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
180

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förfärlig tyngd!» återtog öfverjägmästaren med vilda blickar
och framtog ur bröstfickan en pistol och ett bref. »Se här,
yngling ... du har att välja. Denna pistol är laddad. Nu
svär du en högtidlig ed, den jag förestafvar dig, att
punktligt uppfylla hvad jag begärt, eller ock hopar du på din
själ det dubbla brottet att hafva vanärat dottern och mördat
fadern, ty vet, att jag skall hafva min ära upprättad eller
dö! Du förstår väl, att i denna stund intet förräderi kan
ega rum. Detta bref, som jag håller i min hand, är till
Gustaf. Jag har deri sagt honom så mycket jag funnit
nödigt och anbefalt honom min sista vilja att ofördröjligen
låta viga sig vid Constance. Han skall lyda den, och du
kan i hvarje fall aldrig eftersträfva den qvinnas hand, hvars
far du, i händelse att du vägrar uppfylla de föreskrifna
vil-koren, bringar till sjelfmord.»

Öfverjägmästaren höll mynningen af pistolen mot sin
panna. »Välj i detta ögonblick», ropade han med
fruktansvärd röst, »det nästa är för sent!*

»Grvmme, omensklige fader», stammade Muller och sjönk
på sina knän, »haf förbarmande och låt hennes ära
upprättas på ett mera med pligt och heder öfverensstämmande
sätt! Gör ej mig så gränslöst eländig, henne, den oskyldiga,
så outsägligt olycklig! 0, var barmhertig, medan tid är,
tänk på den store domaren öfver oss, hvilken en gång skall
fordra räkenskap af er för tvenne lif, kan hända för tre! De
hvila nu i edra händer . . . bortkasta dem ej!»

»Tyst, spara dina ord! Ännu gifves det ingen, som
kunnat ändra en af mig besluten handling», svarade
öfverjägmästaren med fast allvar... »men jag vill lemna dig fem
minuters besinningstid.» Han lade sitt ur på bordet och
höll pistolen i samma rigtning som förut. »Har jag ej ditt
svar, då dessa på punkten äro förlidna, så, vid min arma
själ, går skottet af och mitt blod skall öfverstänka dig!»

Han tystnade, med ögonen rigtade på klockan .. . Det
var en dödstystnad. Den tredje minuten var förliden. Öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free