Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Tyst, jag tycker det talas ...» svarade den andre .. .
»vi måste se till hvad som kan uträttas... Men
beklagligt-vis likna vi i vårt närvarande skick mera landsvägsriddare
än krigsgudar. . . Nå, jag litar på, att i mitt väsende, och
kan hända också i sjelfva mitt ansigte ligger någonting, som
för folk af urskilning lätt uppdagar den presentable mannen.»
»Nå, så lita nu på dess fördelar, din oförskämde gök,
och öppna, så att vi kunna få vårt öde afgjordtS» sade
den förre.
Vid en beslutsam vridning på låset af den unge mannens
hand sprang dörren upp... och se här den lefvande tafla,
som mötte deras häpna och förtjusta blickar.
I ett litet, med yttersta sorgfällighet och smak inredt
kabinett sutto, på en beqväm soffa, baron Lindorm och hans
unga maka. Han höll i handen en bok, hvarur han nyligen
slutat att läsa högt, och hans vackra, manliga drag strålade
af själens lugn och hjertats heliga frid, då han böjde sig
ned till sin hustru, på hvars knä ett nära årsgammalt barn
somnat, under njutningen af lifvets första nektar. Hvad
Georgina var skön! Hon egde hela den jungfruliga friskheten,
förhöjd af en ung mors blygsamma behag. Hennes läppar
rörde sig till ett sakta »vyss»! »vyss», då Lindorm
uppdrog den lilla mössan på barnets hufvud och kysste det
på pannan.
»Nej, jag ber så mycket», sade Georgina med det forna
tjusande småleendet och drog sig litet åt sidan, »har jag
icke haft svårighet nog att få lille-herrn till sömn? Du får
ej väcka honom.»
»Men så får du icke heller gå och lägga bort honom 1»
svarade Lindorm, i det han drog pallen, hvarpå hennes
fötter hvilade, bättre i ordning. »Lofvar du att sitta stilla,
min älskade?»
»Åh, bäste Gustaf, det kan jag nog lofva! Men du
får ej göra så täta afbrott. Fortsätt nu läsningen . . . jag
är grufligt nyfiken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
