Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>Gerna... men belöna nu min möda i förskott med
minst tio kyssar!»
»Icke så många!» sade hon skrattande, under det hon
skämtsamt afböjde detta förslag. »Du fordrar alltid en för
hvar sida, och detta tager bort för mycken tid . . . Börja nu
snällt, annars komma vi aldrig till slutet.»
»Så fort jag uttagit min lön . .. Du är en så
skarpsinnig hustru, att du drifver hushålls ekonomi i alla genrer.. »
I detta ögonblick, medan den lekande striden fortfor,
sprang dörren upp, och två främmande, manliga figurer
visade sig på -tröskeln.
Hastigare än tanken grep Lindorm den på soffhörnet
liggande schalen, som han sjelf aftagit för hettans 3kull, och
svepte den omkring sin hustru. Derefter nalkades han
artigt de främmande.
»Jag tror ej», sade Fortunas gunstling, »att vi ha det
nöjet att vara igenkända . . . men du, Lindorm, är dig icke
heller lik . . . Vore jag ej säker, att du är samme person,
jag fordom kände under detta namn, skulle ditt glada och
lyckliga utseende motsäga denna förmodan. Men du har
nog orsak att vara förändrad!» tilläde han, och hans blick
kunde med möda lösslita sig från det sköna skådespel, som
erbjöds från soffan.
»Ah, nu känner jag er begge!» utropade Lindorm och
omfamnade hjertligt sina gäster. »Men så kunde också ingen
öfverraskning vara mera oförberedd . . . Tillåt mig att
presentera er för min hustru . . . Kaptenerna Brant och Kornelli
... bästa Georgina . . . Och nu, mina herrar, behaga ni följa
mig» — han uppryckte dörren till förmaket — »min hustru
är, som ni ser, för närvarande hindrad att göra les honneurs
som värdinna, men vi få snart se henne åter!»
Och härmed voro herrarne, så fort, att de sjelfva knappt
visste huru, förflyttade till nästa rum, och dörren till det
förtjusande kabinettet af värden omsorgsfullt tillsluten.
»Ännu en gång hjertligt välkomna, mina vänner!» sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
