Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och denna enda plan bestod deruti, att Leiler beslöt
återresa till Norge, till sitt hem, och genom ett vädjande
till Marias ädelmod (ty han ville då yppa för henne sin
kärlek till Alfhild) förmå henne att gifva efter, och så säkert
syntes det honom, att Maria sjelf äfven dervid skulle blifva
lycklig, att han alldeles lemnade åsido både sin stolthet,
hvilken bort förbjuda honom vädja till en qvinnas ädelmod,
äfven som det utslag, hans egen känsla kunnat gifva, nemligen
att ett krossadt hjerta icke har några beräkningar för
kommande dagar.
När han nu en gång efter en längre tids dröjsmål svarade
Maria, var det kallt, kort, beklagande och undvikande.
Anspelningen på hennes känslor för honom var så fin, så
beräknad och grannlaga, liksom ämnet varit af den ömtåliga
beskaffenhet, att man knappt tordes andas derpå, och det
egentliga innehållet i korthet, att han skulle komma hem vid
jultiden för att muntligen öfverlägga om deras angelägenheter.
Leiler hade utmärkt sinnrikt stält saken med sin hustrus
kärlek i det ljus, att hon icke kunde kasta ögonen på hans
bref, ännu mindre på honom sjelf, utan att rodna öfver
sin svaghet. Han vann således fullkomligt sitt ändamål.
Den unga, tillbakastötta qvinnans hjerta drog sig med
för-tviflan till samman. Allt hopp var nu förbi, men hon skulle
föraktat sig sjelf, om någon klagan gått öfver hennes läppar.
Emellertid blef hastigt hennes barn allt sämre. Och
de stunder, hon i bön och tårar genomvakade vid dess
vagga, voro rika på hvad jorden eger säkrast att bjuda:
q val och strid.
Då Leiler oförmodadt hemkom (han hade ej underrättat
om dagen), var föga hopp qvar om gossens lif, och modern
såg med stum smärta stunden för upplösningen nalkas,
upplösningen af hennes lifs alla tidigt sköflade förhoppningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
