Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera skäl dertill som ingen olycka står för dörren. Vi äro
ju redan inne i februari. Då marssolen smälter snön,
bort-smälter den väl också dina bekymmer, hoppas jag.»
»Gud gifve det, men jag vet icke hvarför jag är så
ängslig! Jag rår icke derför. Jag är likväl glad, att min
gode farbror nu känner min hemlighet samt att jag kan få
tala derom, när oron kommer. Ack, lifvet är skönt ibland,
men stundom, ja ofta, är det så mulet, att jag icke vet hvar
jag vill vara.»
»Sådant har kärleken med sig! Man vet icke, att man
lefvat förrän man råkat ut för den. Kärleken är ett ondt
eller godt, som ingen undgår, hvilken har fatt hjerta i
bröstet. Men nog kan man sjelf skapa den till ett lidande
genom origtig behandling, och det är hvad du gör, barn!»
»Huru så, farbror? Jag behandlar den alls icke; det
är den som behandlar mig ...»
* ... och tyranniserar dig. Ja, det är just olyckan,
och det kommer helt enkelt deraf, att du ej håller någon
diet. Du har frossat på känslor och tårar, tills du fått en
verklig kärleksfeber. Men nu vet du, att man i alla
sjukdomar får lägga band på sig och icke ge efter för hvarje
fantasi.»
»Nå men, käre farbror», svarade Alfhild, som nu ändå
måste le, »hvilken diet skulle jag hålla?»
»Jo, min vän, jag tänker så här: Om du nu, till
exempel, på morgname, i stället för att blifva liggande och
bara tänka på honom,, stiger upp, så fort du vaknar,
dricker dina tre glas kallt vatten och går fram och åter i salen
liksom vid en brunnskur, då skulle detta otvifvelaktigt göra
blodet mycket lättare. Antager jag nu vidare att du,
fram-emot middagen, vid vackert väder låter Petter dra dig på
kälke nere på isen, hvaraf du förr var road, och efter
maten använder en half timme att slå snöboll med din gamle
farbror, så hoppas jag med Guds hjelp, att all denna rörelse
(ty du kan aldrig föreställa dig hvad kroppens rörelse
fördelaktigt inverkar på sinnets spänstighet) skall väcka dig ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
