Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor i sitt trollnät... Nej, nej, det var icke möjligt! Dessa
stora djupa, strålande ögon ljögo ej med hvarje blick ...
dessa läppar, hvilka egde i sin magt en förmåga att le
såsom inga andra läppar logo, de öppnade sig icke för att
endast håna allt rent och oskyldigt... Men hvad hade dessa
farliga läppar talat till henne sjelf, som bestyrkt den villa,
hon med allt för mycken svaghet underhållit?
Detta frågade sig nu Telma, och hon måste tillstå, att
aldrig ett öppet ord om kärlek gått från hans mun ■ .. Men
serenaderna vid berggrottan. De så vödnadsfulla och
intagande afskedshelsningarna, framför allt vissa vändningar och
pauser i sången och spelet.. . visst måste han haft en
känsla, en afsigt . . . Ack, det var kanske ändå icke så! Hon
mindes hans isande köld vid afskedet.
Telma låg stilla med slutna ögon. Glöden brände ej
mera på hennes kind, som nu var likblek. »Om han blott
icke vore en så låg menniska!» suckade hon. »Mén
hvar-före har han väl dolt, att han var gift, om allt vore som
det skulle ... och kan Alfhild verkligen vara bunden med
samma kedja... O, det är en afgrund! Kan hända är
ryktet ogrundadt; prosten har ingenting nämt derom.»
Hon förirrade sig i detta kaos.
Telma ville göra flickan ännu en fråga, och Anna kom
just lagom till baka.
»Hör du, Anna», började hon utan vidfcre
förberedelser, »om den der historien, som du nyss berättade mig, är
sann, kan du då säga hvaraf det kommer sig, att prosten
Frenkman, som i allmänhet gerna berättar nyheter, icke nämt
ett orde derom på slottet?»
»Ah, det tror jag nog», menade Anna blidkad, »att
jag kan fundera ut. Nådig fröken vet, att då byggmästaren
kommer till baka, skall han bo här, och det är så tydligt
som något kan vara, att prosten sagt sig från honom för
mamsell Alfhilds skull, och ingen kan väl heller förtänka
honom, att han inte talar om deras egna saker på slottet.
Ne-nej, bevars, slugare var allt prostfar. Och det är så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
